Så fungerar infiltrationsanläggning med slamavskiljare

ritningEn infiltrationsanläggning är ett eget avloppssystem för rening och filtrering av avloppsvatten från en villa eller annan fastighet. Idag har flera hundra tusen svenskar någon form av eget avlopp, inte minst bland landets alla fritidshus är det en vanlig lösning.

I denna guide syftar vi genomgående på avloppsvatten från både toalett samt från BDT-vatten (alltså Bad, Disk, Tvätt). Både infiltration eller rening i markbädd fungerar för båda dessa typer av avloppsvatten.

Infiltrationsanläggningen börjar med slamavskiljaren
I det första steget når hushållsspillvattnet eller avloppsvattnet en så kallad ”slamavskiljare”. Här fångas större fasta bitar i avloppsvattnet upp i en behållare i hårdplast, cement eller liknande. Tanken är att när avloppsvattnet lämnar slamavskiljaren så ska det vara lättflytande, vilket också innebär att just slamavskiljaren kräver ett vakande öga från dig som husägare. Om den inte töms regelbundet blir det stopp eller ännu värre – slammet tränger in i nästföljande steg och i infiltrationsbädden som ska rena avloppsvattnet.

Avloppsvattnet fördelas
Därefter ska vattnet fördelas jämnt ut i några olika rör, detta sker i en fördelningsbrunn. Här sprids det slamavskiljda vattnet ut till två eller fler olika rör som går ut i markbädden.

Nu anländer alltså avloppsvattnet till själva markbädden eller infiltrationsbädden där ”magin” sker. Här fördelas vattnet ut genom de särskilda fördelningsrören, rör med små hål i som lutar svagt nedåt. Bädden består av en grävd nedsänkning, ofta runt 30-50 centimeter djup, 80-140 centimeter bred och 1-2 meter lång. Den har sedan fyllts med makadam (krossad sten eller grovt grus).

Renat vatten lämnar bädden
Lite förenklat kan man säga att i en infiltrationsbädd försvinner det renade vattnet ner i jorden medan vattnet från en markbädd släpps ut i naturen genom ett rör. Alltså; vattnet från infiltrationen blir grundvatten medan vattnet från markbädden blir till vanligt dikesvatten eller liknande. Läs mer om skillnaderna mellan dessa metoder här.

Det som rent kemiskt sker är att farliga ämnen som finns i avfall och avloppsvatten, såsom kväve eller fosfor, effektivt neutraliseras i stor utsträckning.Även om dessa ämnen inte utraderas helt så bryts de ner tillräckligt mycket för att inte orsaka någon skada på grundvatten eller annan del av miljön.

Ventilation viktigt för biologisk nedbrytning
En viktig faktor som inte får glömmas när man anlägger för infiltration är att ventilera hela systemet. Luft måste kunna komma in i rören och nå ner till den underliggande bädden. Luften gör nämligen att den organiska och naturliga biologiska nedbrytningen kommer igång. Ventilationen kan helt enkelt ske genom att rören i systemet får sina ändar uppstuckna genom markytan vilket bildar ett perfekt luftinsläpp. Ju större infiltrationsanläggning desto fler ventilationsrör behövs.

Om allt nu fungerar som det ska är nu ditt avloppsvatten renat och redo att släppas ut i naturen. Ofta kan du behöva ett godkännande från din kommuns miljö- och hälsonämnd.

A) Slamavskiljare
Plast- eller cementbrunn där fasta delar som inte har löst sig i
avloppsvattnet fångas upp. Avskiljaren måste tömmas regelbundet på
slam för att fungera och för att undvika slamflykt till reningsbädden.

B) Fördelningsbrunn
I denna ska avloppsvattnet fördelas jämt till två eller flera infiltrationsrör
ut till bädden.

C) Infiltrationsbädd
Här sprids avloppsvattnet ut i bädden och ner i marken. I marklagret
bryter bakterier ner organiskt material. Vidare reduceras gödnings-
ämnena kväve och fosfor.

D) Ventilation
Hela systemet behöver ventileras för att nedbrytningen ska fungera.
Ventilation sker i infiltrationsrörens slutända, i början av bädden, i
slamavskiljaren och vidare över till yttertakets avluftningsledning.